Home

Mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet

 


Mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet bygger på forskning inom forskningsprogrammet MobiScape (2005-2010). Texten har vuxit fram på dessas sidor, från disposition till färdig text. Kring årsskiftet 2010-2011 kan den ses som i stor sett färdigställd. Det utesluter inte att tillägg och modifieringar kan komma att göras i framtiden.

On these pages, the final report of research program MobiScape is available. For now, Mobilities and Meeting Places in the New Urban Landscape will appear exclusively in Swedish.

 

Mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet

Mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet (MobiScape) var ett forskningsprogram inom Forskargruppen för urbana studier. Programmet handlar om den mobila tillvaro som alltfler människor i vårt samhälle upplever i sin vardag. I detta vardagsliv ingår platser som ofta är utspridda i den väv av stadskärnor och småorter, förorter och externa köpcentra som vi kan kalla "det nya stadslandskapet". I programmet ingår två forskningsprojekt: Det levda stadslandskapet (VR) och Trajektorier och platser i det nya stadslandskapet (FORMAS).

 

Två projekt

Det som gjorde det möjligt att arbeta med det nya programmet är två forskningsanslag, det ena från FORMAS, det andra från Vetenskapsrådet.

Trajektorier och platser i det nya stadslandskapet
Mobil kommunikationsteknik och människors tillgång till det offentliga rummet (FORMAS)

Det levda stadslandskapet
– urbaniteter, arkitektur och förflyttningstaktiker (Vetenskapsrådet)

Båda projekten pågick 2006-2010.

Perspektiv och fallstudier

Det perspektiv som är vägledande för forskningsprogrammet är vardagslivets. Det är framför allt med utgångspunkt i vad människor kan berätta om sin tillvaro som deras förflyttningar i det nya stadslandskapet ska undersökas.

Inom ramen för Det levda stadslandskapet (VR) kartläggs människors handlingslandskap, dvs deras individuella geografier, och hur de i vardagen utnyttjar sig av och tar del i de möjligheter som stadslandskapet erbjuder. På så sätt erhålls en baskunskap om hur en rumsligt utspridd vardag ter sig, vilka platser och flödesrum den utspelar sig i och hur människor upplever dessa rum.

I FORMAS-projektet fokuseras hur människor i vardagen gör bruk av mobilen och i vilken grad det påverkar deras närvaro i olika delar av stadslandskapet samt hur de offentliga platser som de frekventerar påverkas av mobiltelefonin.

Empiriskt sett spänner forskningsprogrammet mellan två vitt skilda regioner och två mycket olika orter. De är båda valda med utgångspunkt i forskarens lokalkännedom och redan etablerade kontaktnät. Projektet baseras på en jämförelse mellan dessa båda fallstudier. Den ena omfattar Storstockholm med fokus i Flemingsberg, Huddinge kommun. Den andra riktas mot Hofors i Gävle-Dala-regionen.

Exemplen ska uppfattas som varandras kontraster: Flemingsberg representerar orten i den dynamiska storstadsregionen som är på väg in i en blomstringsperiod. Hofors är den lilla orten i en region, vars utveckling tycks betydligt mer osäker. De båda regionerna ligger inte särskilt långt från varandra geografiskt, men trots det utanför bekvämt dagspendlingsavstånd.